Redaktionen 
Bostadstillägget skulle vara det skyddsnät som gör att en pensionär med låg inkomst kan bo kvar i sin hyresrätt. Men taket för hur mycket staten ersätter har stått still sedan 2022, medan hyrorna fortsatt att stiga år efter år. Nu visar en ny rapport från SPF Seniorerna hur stort glappet blivit, och organisationen kräver en … Läs mer
Svensk bostadspolitik är inte en fråga utan ett knippe av konflikter som griper in i varandra. Ska hyran sättas fritt eller regleras? Hur hårt ska bolånen begränsas? Vem ska bygga, och för vem? Den här sidan är en karta över de stora stridsfrågorna, och en ingång till debatten om var och en av dem. Varför … Läs mer
För den som ska köpa sin första bostad möts tre regler samtidigt: bolånetaket, kravet på kontantinsats och amorteringskravet på bolånet. Tillsammans avgör de om ungdomsdrömmen om ett eget hem är nåbar eller inte. Är dessa krav ett rimligt skydd mot att bita över, eller en mur som stänger ute en hel generation? Debatten står het. … Läs mer
I fem år fanns ett extra amorteringskrav för hushåll som lånade mycket i förhållande till sin inkomst. Den 1 april 2026 togs det bort. Var det skärpta amorteringskravet ett nödvändigt skydd mot farligt höga skulder, eller en överreglering som straffade unga med god inkomst? Och bör det återinföras om skulderna stiger igen? Här är debatten. … Läs mer
När det skärpta amorteringskravet togs bort 2026 vaknade en större fråga till liv: borde hela amorteringskravet slopas? För den ena sidan är tvånget att amortera en klåfingrig inblandning i människors privatekonomi. För den andra är det en av få bromsar mot ett skenande skuldberg. Det här är argumenten, ställda mot varandra. Vad frågan gäller Efter … Läs mer
Den 1 april 2026 fick Sverige nya regler för bolån. Bolånetaket höjdes, det skärpta amorteringskravet togs bort och hela regelverket flyttades från Finansinspektionens föreskrifter till en egen lag. För den som vill köpa bostad förändrar det spelplanen. Här går vi igenom vad som faktiskt gäller nu, och varför debatten om reglerna är långt ifrån avslutad. … Läs mer
New Public Management och marknadslogiken har format synen på bostaden. En genomgång av skiftet från social rättighet till finansiell tillgång.
Bostadsbristen pekas ut som ett av samhällets stora problem, men frågan om vems ansvar den egentligen är får sällan ett tydligt svar. Staten skyller på kommunerna, kommunerna på staten, och marknaden på regleringarna. Att ringa in ansvaret är svårt just därför att ansvaret är delat, och det är värt att ta de olika perspektiven på … Läs mer
Den som vuxit upp och bildat familj under en period av stigande bostadspriser sitter ofta på en tillgång som vuxit av sig själv. Den som ska in på marknaden i dag möter höga priser, krav på kontantinsats och en hyresmarknad med långa köer. Frågan om rättvisa mellan generationer på bostadsmarknaden är laddad, eftersom den rör … Läs mer
En bostadsrättsförening är på papperet en liten demokrati. Varje medlem har en röst, styrelsen väljs av stämman och de stora besluten fattas gemensamt. Men fungerar demokratin i praktiken, eller är den ofta en formalitet där ett fåtal engagerade bestämmer och resten knappt vet vad de röstat om? Frågan rör miljontals människor som bor i bostadsrätt, … Läs mer