Att ingen längre vill sitta i styrelsen sägs på snart varje stämma. Siffrorna säger något annat: nio av tio som faktiskt sitter där skulle rekommendera andra att göra samma sak, och bara 12 procent tycker att uppdraget är för mycket jobb eller för tidskrävande. Det som har blivit tyngre är kunskapskravet. Var fjärde ledamot anser sig inte kunna tillräckligt för sin roll, mot 14 procent för två år sedan. Här är vad undersökningarna visar, vad lagen faktiskt kräver av en styrelse och var gränsen går innan föreningen blir handlingsförlamad.
De som har provat rekommenderar andra att göra det
Bostadsrättsrapporten 2026 från SBC, som bygger på svar från 2 100 bostadsrättsägare varav 752 sitter i sin förenings styrelse, visar att nio av tio skulle rekommendera andra att engagera sig i styrelsearbetet. Andelen som trivs i sin roll är 60 procent. Bara 12 procent tycker att uppdraget är för mycket jobb eller för tidskrävande.
Samtidigt uppger omkring fyra av tio styrelsemedlemmar att ointresse för ansvar och arbetsbörda samt bristande engagemang är de största hindren för att rekrytera nya ledamöter. Den som sitter i en styrelse tycker alltså i regel att det är rimligt, medan den som inte gör det tror att det är tungt. Det är bilden utifrån som aldrig korrigeras.
En mindre undersökning pekar åt samma håll. HSB Värmland samlade in över 150 enkätsvar hösten 2024 till januari 2025 från medlemmar i fyra föreningar i Säffle och tolv i Karlstad, plus 48 djupintervjuer. Engagemangsnivån var generellt god, och det främsta hindret var tidsbrist på grund av arbete, studier eller familj. Kvinnor i undersökningen lyfte också hälsoproblem, och några beskrev äldre styrelsemedlemmar som ovilliga att ta emot nya idéer. Det sistnämnda gäller klimatet inne i den sittande styrelsen, inte att medlemmar vägrar ställa upp.
Kunskapskravet växte, inte oviljan
Var fjärde styrelsemedlem anser sig inte kunna tillräckligt för sin roll. Den försämringen kom tidigare än debatten låter påskina: det stora hoppet skedde mellan rapporten för 2024 och 2025 års rapport, och därefter har siffran i praktiken stått stilla. Trivseln har stigit tre år i rad under samma period.
| Andel av styrelsemedlemmarna | 2024 | 2025 | 2026 |
|---|---|---|---|
| Anser sig inte kunna tillräckligt för sin roll | 14 % | 25 % | 26 % |
| Trivs bra i sin roll | 45 % | 50 % | 60 % |
Källa: SBC, Sveriges bostadsrättsrapport 2024, 2025 och 2026.
Att ha koll på alla lagar, regler och bestämmelser uppges av 39 procent vara den svåraste delen av uppdraget. Uppdraget har alltså vuxit fortare än stödet. Energioptimering, säkerhetsfrågor, upphandlingar och regelefterlevnad har lagts ovanpå ett förtroendeuppdrag som fortfarande utförs ideellt vid sidan av lönearbete, och 75 procent av styrelsemedlemmarna säger sig villiga att betala för externt stöd som frigör tid och ansvar. Frågan om styrelsens engagemang i en brf avgörs därför i praktiken av vad föreningen köper in och vad den behåller själv.
Innan föreningen köper finns två hakar. Inköpt förvaltning flyttar inte ansvaret, bara utförandet, eftersom föreningen redan är självförvaltad i lagens mening. Och kostnaden för stödet är svår att granska, eftersom årsredovisningens nyckeltal inte visar vad föreningen betalar för sin förvaltning, vilket gör frågan om ett rimligt förvaltningsarvode nästan omöjlig för en enskild medlem att bedöma.
Minst tre ledamöter, och stolarna ska alltid vara fyllda
En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening, och en sådan ska ha en styrelse med tre eller flera ledamöter. Golvet gäller utan undantag. Sedan tillkommer suppleanter, som stadgarna nästan alltid kräver.
Hur många uppdrag blir det i landet? Företagsregistret hos Bolagsverket och SCB rymmer 33 990 registrerade bostadsrättsföreningar. Av dem är 24 567 klassade som verksamma, medan 8 254 aldrig har varit verksamma, alltså vilande föreningar som aldrig tagits i drift. Räknat på de verksamma, och på lagens minimum, ska svensk bostadsrättssektor ha minst 73 000 styrelseuppdrag bemannade. Det verkliga antalet är högre, eftersom de flesta föreningar har fler än tre ledamöter och dessutom suppleanter.
Behovet är därmed strukturellt: posterna ska vara besatta hela tiden, oavsett hur intresserade grannarna råkar vara just den våren. Däremot ska inte alla stolar tillsättas varje år, eftersom mandattiden bestäms i stadgarna.
Beslutsförheten är gränsen som passeras tyst
Långt innan det blir dramatiskt finns en gräns som få räknar på. Styrelsen är beslutsför om mer än hälften av hela antalet ledamöter är närvarande, om inte stadgarna kräver fler. Är styrelsen inte fulltalig ska dessutom de som röstar för beslutet utgöra mer än en tredjedel av hela antalet ledamöter, om inte något annat har bestämts i stadgarna.
Räkna på en styrelse som stämman valt till fem ledamöter. Två hoppar av under året och ingen suppleant kan träda in. Kvar är tre, och mer än hälften av fem betyder att alla tre måste vara med på varje sammanträde. En sjukanmälan eller en semesterresa räcker då för att styrelsen inte ska kunna fatta beslut alls. När de tre väl sitter där måste minst två rösta ja, eftersom en tredjedel av fem är 1,67 och kravet är mer än så.
Det är i närvaro frågan avgörs, inte i entusiasm.
Tre regler som breddar rekryteringen
Den första: om inte stadgarna säger annat kan bostadsrättshavarens make eller sambo vara styrelseledamot eller suppleant, även utan att vara medlem i föreningen. Rekryteringsunderlaget är alltså större än medlemsförteckningen.
Den andra står i samma paragraf. Av ledamöterna ska alltid minst två väljas på stämman, eller minst en om styrelsen består av färre än fem. Övriga får enligt stadgarna utses på annat sätt, och det är förklaringen till HSB-ledamoten, som utses av HSB och sitter som fullvärdig ledamot vid sidan av de stämmovalda. Att styrelsen skulle få utse sina egna ledamöter är däremot uteslutet.
Den tredje gäller pengar. Det är stämman som beslutar om arvode till ledamöterna. Bostadsrätterna sätter ett ordentligt styrelsearvode högt på sin lista över åtgärder som får fler att ställa upp.
Ett fjärde verktyg saknas däremot i lagen. Ordet valberedning förekommer inte alls i bostadsrättslagen och bara i en villkorad mening i lagen om ekonomiska föreningar, om att en förening som har en valberedning får låta den bistå vid förslag till revisorsval. Det organ vars enda uppgift är att hitta nya ledamöter finns alltså bara om stadgarna föreskriver det.
Om styrelsen ändå inte går att fylla
Bolagsverket ska besluta att en förening går i likvidation om den inte har anmält en behörig styrelse till registret, och utser då en eller flera likvidatorer som tar över efter styrelsen. Bostadsrätterna beskriver följden i klartext: huset säljs, alla bostadsrättshavare blir hyresgäster i stället, och om banken inte får någon annan säkerhet sägs lånen upp.
I samma artikel står också att scenariot är ytterst sällsynt och att organisationen bara känner till ett fåtal fall i nutid, där det dessutom rådde speciella omständigheter. Lagen har en säkerhetsventil: ett likvidationsbeslut ska inte meddelas om grunden för likvidation har upphört under handläggningen hos Bolagsverket. En förening som skakar fram en styrelse och anmäler den medan ärendet ligger på verkets bord slipper alltså undan.
Vad en stämma kan besluta i morgon
Krisen som beskrivs i debatten, den där föreningarna töms på förtroendevalda och husen går under klubban, syns inte i materialet. Den som redan sitter i en styrelse trivs och rekommenderar andra att göra samma sak, och tvångslikvidation på grund av utebliven anmälan om behörig styrelse är ovanligt nog för att en riksorganisation ska kunna räkna fallen på fingrarna.
Det som går att belägga är att uppdraget blivit svårare snabbare än stödet växt, att var fjärde ledamot känner sig underkvalificerad, och att en styrelse kan förlora sin beslutsförhet av två avhopp och en förkylning. Att vädja till medlemmarnas samvete hjälper föga när hindren främst är kalender och kunskap. Att sänka trösklarna, bredda underlaget och betala för det som tar tid är däremot något en stämma kan besluta i morgon, och det är ungefär vad som skiljer en levande föreningsdemokrati från en formalitet.
Vanliga frågor
Hur länge sitter en styrelseledamot?
Mandattiden bestäms i stadgarna och får omfatta upp till fyra räkenskapsår. Hur många ledamöter en enskild stämma ska välja beror alltså på föreningens egna stadgar, medan kravet på att stolarna är fyllda gäller utan uppehåll.
Måste en ledamot som hoppar av ersättas direkt?
Inte om det är föreningsstämman som ska välja ledamoten och styrelsen ändå är beslutsför med kvarstående ledamöter och suppleanter. Då behöver en ny ledamot inte väljas förrän vid nästa årsstämma. Båda villkoren måste vara uppfyllda, så lättnaden gäller inte en ledamot som enligt stadgarna utses på annat sätt, till exempel en HSB-ledamot. Är styrelsen inte beslutsför måste de som är kvar vidta åtgärder direkt.
Får stämman besluta om ett samlat arvode till hela styrelsen?
I en bostadsrättsförening ja. Huvudregeln för ekonomiska föreningar är att stämman beslutar om arvode till var och en av ledamöterna, och att en samlad ersättning kräver stöd i stadgarna, men för bostadsrättsföreningar gäller ett undantag: stämman får besluta om en samlad ersättning som styrelsen sedan fördelar, utan att stadgarna behöver säga något.
Måste föreningen ha en valberedning?
Nej. Varken bostadsrättslagen eller lagen om ekonomiska föreningar kräver en valberedning. Den finns bara om föreningens stadgar föreskriver det, vilket de flesta stadgar gör.
Senast faktagranskad: 26 augusti 2026