Har någon kontrollerat köparen när huset du bor i byter ägare? I Sverige prövar ingen om köparen är lämplig. Sedan den 1 juli 2026 måste den som söker lagfart ange sitt person- eller organisationsnummer och, där det är obligatoriskt, vara registrerad som verklig huvudman, enligt 20 kap. 7 § jordabalken. Det är en kontroll av … Läs mer
Wien prövar din inkomst innan du får en kommunal lägenhet. Sverige gör det inte. Den som står i allmännyttans kö i Stockholm, Göteborg eller Malmö möter kötid, inte en övre inkomstgräns. Svensk bostadspolitik har uttryckligen avstått från inkomstprövning i allmännyttan. Wienmodellen är inte den generella allmännytta Sverige en gång hade. Den är mer selektiv än … Läs mer
Bostadstillägget skulle vara det skyddsnät som gör att en pensionär med låg inkomst kan bo kvar i sin hyresrätt. Men det högsta bostadstillägg staten betalar ut har stått still sedan 2022, medan hyrorna fortsatt att stiga år efter år. Nu visar en ny rapport från SPF Seniorerna hur stort glappet blivit, och organisationen kräver en … Läs mer
Svensk bostadspolitik är inte en fråga utan ett knippe av konflikter som griper in i varandra. Ska hyran sättas fritt eller regleras? Hur hårt ska bolånen begränsas? Vem ska bygga, och för vem? Den här sidan är en karta över de stora stridsfrågorna, och en ingång till debatten om var och en av dem. Varför … Läs mer
I åtta år fanns ett extra amorteringskrav för hushåll som lånade mycket i förhållande till sin inkomst. Den 1 april 2026 togs det bort. Var det skärpta amorteringskravet ett nödvändigt skydd mot farligt höga skulder, eller en överreglering som straffade unga med god inkomst? Och bör det återinföras om skulderna stiger igen? Här är debatten. … Läs mer
När det skärpta amorteringskravet togs bort 2026 vaknade en större fråga till liv: borde hela amorteringskravet slopas? För den ena sidan är tvånget att amortera en klåfingrig inblandning i människors privatekonomi. För den andra är det en av få bromsar mot ett skenande skuldberg. Det här är argumenten, ställda mot varandra. Vad frågan gäller Efter … Läs mer
Den 1 april 2026 höjdes bolånetaket till 90 procent, kontantinsatsen sänktes därmed till 10 procent av köpeskillingen och det skärpta amorteringskravet togs bort. Grundkravet på amortering finns kvar och styrs av belåningsgraden. Här är vad som gäller nu, vad du ska amortera på ett vanligt bolån, och varför debatten om reglerna inte är avslutad. Det … Läs mer
Varje gång bostadsbristen diskuteras kommer byggreglerna upp. Den som vill bygga snabbt och billigt ser ett virrvarr av krav som fördyrar och försenar. Den som värnar trygghet och kvalitet ser regler som skyddar de boende från brand, fukt och dåliga bostäder. Huruvida byggreglerna är en onödig bromskloss eller ett nödvändigt skydd är en av de … Läs mer
Amorteringskrav och bolånetak är två av de mest kännbara reglerna för den som vill köpa bostad. För den som ser hushållens skulder som en risk är de ett nödvändigt skydd. För den som ser unga köpare stängas ute är de en barriär som låser fast marknaden. Frågan om de skyddar eller låser in återkommer ständigt, … Läs mer
Den som säljer sin villa eller bostadsrätt med vinst ska skatta för en del av vinsten, och eftersom skatten utlöses just när någon flyttar kallas den i debatten ofta för flyttskatt. Att den dämpar rörligheten på bostadsmarknaden är svårt att förneka. Att avskaffa den helt vore samtidigt en stor och socialt sned reform. Vad menas … Läs mer