Redaktionen 
I åtta år fanns ett extra amorteringskrav för hushåll som lånade mycket i förhållande till sin inkomst. Den 1 april 2026 togs det bort. Var det skärpta amorteringskravet ett nödvändigt skydd mot farligt höga skulder, eller en överreglering som straffade unga med god inkomst? Och bör det återinföras om skulderna stiger igen? Här är debatten. … Läs mer
När det skärpta amorteringskravet togs bort 2026 vaknade en större fråga till liv: borde hela amorteringskravet slopas? För den ena sidan är tvånget att amortera en klåfingrig inblandning i människors privatekonomi. För den andra är det en av få bromsar mot ett skenande skuldberg. Det här är argumenten, ställda mot varandra. Vad frågan gäller Efter … Läs mer
Den 1 april 2026 höjdes bolånetaket till 90 procent, kontantinsatsen sänktes därmed till 10 procent av köpeskillingen och det skärpta amorteringskravet togs bort. Grundkravet på amortering finns kvar och styrs av belåningsgraden. Här är vad som gäller nu, vad du ska amortera på ett vanligt bolån, och varför debatten om reglerna inte är avslutad. Det … Läs mer
New Public Management och marknadslogiken har format synen på bostaden. En genomgång av skiftet från social rättighet till finansiell tillgång.
Bostadsbristen pekas ut som ett av samhällets stora problem, men frågan om vems ansvar den egentligen är får sällan ett tydligt svar. Staten skyller på kommunerna, kommunerna på staten, och marknaden på regleringarna. Att ringa in ansvaret är svårt just därför att ansvaret är delat, och det är värt att ta de olika perspektiven på … Läs mer
Den som vuxit upp och bildat familj under en period av stigande bostadspriser sitter ofta på en tillgång som vuxit av sig själv. Den som ska in på marknaden i dag möter höga priser, krav på kontantinsats och en hyresmarknad med långa köer. Frågan om rättvisa mellan generationer på bostadsmarknaden är laddad, eftersom den rör … Läs mer
En bostadsrättsförening är på papperet en liten demokrati. Varje medlem har en röst, styrelsen väljs av stämman och de stora besluten fattas gemensamt. Men fungerar demokratin i praktiken, eller är den ofta en formalitet där ett fåtal engagerade bestämmer och resten knappt vet vad de röstat om? Frågan rör miljontals människor som bor i bostadsrätt, … Läs mer
De kommunala bostadsbolagen har i ett sekel varit en av hörnstenarna i svensk bostadspolitik. För somliga är allmännyttan ett socialt ansvar som samhället aldrig får släppa, ett skydd mot att marknaden ensam bestämmer vem som får tak över huvudet. För andra är den en aktör som ska konkurrera på lika villkor som vilket bolag som … Läs mer
I många länder är det självklart att kunna äga sin lägenhet rakt av, på samma sätt som man äger en villa. I Sverige är den möjligheten både ung och ovanlig. Ägarlägenheten väcker en återkommande debatt om varför vi valt en annan väg än omvärlden, och om det är dags att ta diskussionen på allvar eller … Läs mer
Få frågor delar bostadssverige så tydligt som valet mellan att äga och att hyra. För den ena sidan är bostadsrätten en självklar väg till trygghet och eget kapital. För den andra är hyresrätten den enda boendeform som ger verklig frihet och förutsägbarhet. Bakom de tvärsäkra åsikterna döljer sig en principiell fråga om vad ett bra … Läs mer