Förvaltningsavgifterna: vad är rimligt att betala?
Frågan har inget sifferbaserat svar, och det beror på hur tjänsten prissätts och på att lagen inte kräver att föreningen redovisar vad den betalar.
Frågan har inget sifferbaserat svar, och det beror på hur tjänsten prissätts och på att lagen inte kräver att föreningen redovisar vad den betalar.
Foto: Ksenia Chernaya via Pexels Bilningen i lägenheten ovanför börjar kvart över sju och pågår till fem. Efter tre veckor har du slutat arbeta hemma. Du ringer styrelsen, som hänvisar till ordningsreglerna, och där tar samtalet slut. Felet sitter sällan hos styrelsen. Bostadsrättslagen ger den som renoverar en namngiven rättighet och en väg till hyresnämnden, … Läs mer
Foto: Lisa Anna via Unsplash Sista dagarna i lägenheten går åt till att skura, och sedan kommer räkningen ändå: värden tycker inte att städningen håller. Du är skyldig att lämna lägenheten städad, men inte att lämna den som ny, och gränsen ligger längre till din fördel än de flesta hyresgäster tror. Här får du veta … Läs mer
Bostadstillägget skulle vara det skyddsnät som gör att en pensionär med låg inkomst kan bo kvar i sin hyresrätt. Men det högsta bostadstillägg staten betalar ut har stått still sedan 2022, medan hyrorna fortsatt att stiga år efter år. Nu visar en ny rapport från SPF Seniorerna hur stort glappet blivit, och organisationen kräver en … Läs mer
Svensk bostadspolitik är inte en fråga utan ett knippe av konflikter som griper in i varandra. Ska hyran sättas fritt eller regleras? Hur hårt ska bolånen begränsas? Vem ska bygga, och för vem? Den här sidan är en karta över de stora stridsfrågorna, och en ingång till debatten om var och en av dem. Varför … Läs mer
För den som ska köpa sin första bostad möts tre regler samtidigt: bolånetaket, kravet på kontantinsats och amorteringskravet på bolånet. Tillsammans avgör de om ungdomsdrömmen om ett eget hem är nåbar eller inte. Är dessa krav ett rimligt skydd mot att bita över, eller en mur som stänger ute en hel generation? Debatten står het. … Läs mer
I åtta år fanns ett extra amorteringskrav för hushåll som lånade mycket i förhållande till sin inkomst. Den 1 april 2026 togs det bort. Var det skärpta amorteringskravet ett nödvändigt skydd mot farligt höga skulder, eller en överreglering som straffade unga med god inkomst? Och bör det återinföras om skulderna stiger igen? Här är debatten. … Läs mer
När det skärpta amorteringskravet togs bort 2026 vaknade en större fråga till liv: borde hela amorteringskravet slopas? För den ena sidan är tvånget att amortera en klåfingrig inblandning i människors privatekonomi. För den andra är det en av få bromsar mot ett skenande skuldberg. Det här är argumenten, ställda mot varandra. Vad frågan gäller Efter … Läs mer
Den 1 april 2026 höjdes bolånetaket till 90 procent, kontantinsatsen sänktes därmed till 10 procent av köpeskillingen och det skärpta amorteringskravet togs bort. Grundkravet på amortering finns kvar och styrs av belåningsgraden. Här är vad som gäller nu, vad du ska amortera på ett vanligt bolån, och varför debatten om reglerna inte är avslutad. Det … Läs mer
New Public Management och marknadslogiken har format synen på bostaden. En genomgång av skiftet från social rättighet till finansiell tillgång.