Bostadstillägget skulle vara det skyddsnät som gör att en pensionär med låg inkomst kan bo kvar i sin hyresrätt. Men taket för hur mycket staten ersätter har stått still sedan 2022, medan hyrorna fortsatt att stiga år efter år. Nu visar en ny rapport från SPF Seniorerna hur stort glappet blivit, och organisationen kräver en kraftig höjning redan i år.
Vad rapporten visar
Rapporten ”Bostadstillägget, följer det med i bostadskostnadernas utveckling?” från SPF Seniorerna jämför utvecklingen av hyrorna med nivån på bostadstillägget sedan den senaste justeringen 2022. Slutsatsen är att stödet halkat efter rejält. Medelhyran för en hyreslägenhet på två rum och kök har enligt SCB:s hyresstatistik, som rapporten bygger sina beräkningar på, ökat med nära 17 procent i hela landet under samma period.
Konsekvensen är att taket för bostadstillägget, 7 290 kronor i månaden, i dag ligger under vad en genomsnittlig tvårumslägenhet faktiskt kostar. Rapporten räknar med att medelhyran för en sådan lägenhet landar på ungefär 7 670 kronor 2026, alltså 380 kronor över det maximala stödet. I storstadsregionerna är gapet betydligt större: i Stor-Stockholm är medelhyran omkring 1 400 kronor högre än taket, och i det senare byggda beståndet, där hyrorna ligger ännu högre, är skillnaden flera tusen kronor.
Fler drabbas för varje år
Den siffra som sticker ut mest i rapporten gäller hur många som redan i dag har en hyra som överstiger vad bostadstillägget täcker. Bland ensamboende i hyresrätt med bostadstillägg har andelen med en bostadskostnad över maxgränsen nästan tredubblats, från 14 procent 2022 till 42 procent i dag. Räknas alla i hyrd bostad, oavsett civilstånd, in ligger andelen på 45 procent.
Det handlar om en grupp med redan små marginaler. Enligt Pensionsmyndigheten är bostadstillägget ett behovsprövat och skattefritt stöd som kan sökas från 67 års ålder, och som riktar sig till pensionärer med låg inkomst. Enligt SPF:s rapport har ungefär var åttonde pensionär bostadstillägg i dag, och nästan nio av tio mottagare bor ensamma. Sju av tio är kvinnor.
Varför taket blir stående
Bostadstillägget är i grunden ett konsumtionsstöd, inte ett stöd som är direkt bundet till den faktiska hyresutvecklingen. Taket för hur stor bostadskostnad som ersätts höjs bara när regeringen väljer att föreslå det i statsbudgeten, och SPF:s rapport visar att det historiskt varit oregelbundna, politiskt förhandlade höjningar snarare än en löpande uppräkning. Den senaste höjningen, från 6 990 till 7 290 kronor, gjordes 2022. Sedan dess har hyrorna fortsatt uppåt varje år, mest de tre senaste, utan att taket följt med.
Det är den strukturella poängen i rapporten: så länge bostadstillägget bara justeras vid enstaka politiska tillfällen, medan hyrorna höjs löpande varje år genom förhandlingar mellan hyresgästföreningar och fastighetsägare, kommer glappet att återkomma om och om igen. En engångshöjning löser problemet för stunden, men inte principiellt.
SPF:s krav: höjning och årlig indexering
SPF Seniorerna föreslår två åtgärder. Dels att bostadskostnadstaket höjs med minst 2 000 kronor i månaden redan för 2026, dels att det därefter räknas upp årligen i takt med den faktiska hyresutvecklingen, i stället för att vänta på nästa politiska förhandling. ”En bostadstillägg som inte hänger med hyrorna är inte längre ett effektivt stöd för äldre med små pensioner”, skriver organisationen i sitt pressmeddelande om rapporten, undertecknat av förbundsordförande Maria Larsson.
Vår reflektion
Det som gör den här rapporten läsvärd är inte bara siffrorna, utan konstruktionen den pekar på. Ett stöd som är tänkt att täcka en väsentlig del av bostadskostnaden men som bara justeras när någon aktivt beslutar det, kommer med automatik att halka efter i perioder av snabb hyresutveckling som den vi haft de senaste åren, se vår genomgång av bostadsbristen som driver på hyrorna. Frågan är alltså inte bara om taket ska höjas i år, utan om konstruktionen i sig duger när hyror rör sig snabbare än den politiska kalendern. En årlig indexering, som SPF föreslår, skulle flytta problemet från en återkommande politisk strid till en teknisk justering, ungefär som redan sker med flera andra delar av trygghetssystemen. Det är rimligt att fråga sig varför bostadstillägget ska vara undantaget.
Vanliga frågor
Vad är bostadstillägg?
Bostadstillägg är ett behovsprövat och skattefritt stöd till bostadskostnaden för pensionärer med låg inkomst. Det kan sökas från 67 års ålder och storleken beror på inkomst, civilstånd, tillgångar och bostadskostnad. Mer information finns hos Pensionsmyndigheten.
Hur mycket har hyrorna ökat sedan bostadstillägget senast höjdes?
Enligt SPF Seniorernas rapport har medelhyrorna för hela bostadsbeståndet ökat med nära 17 procent sedan bostadstillägget senast justerades 2022, medan taket för stödet legat still på 7 290 kronor i månaden.
Vad kräver SPF Seniorerna?
SPF Seniorerna kräver att bostadskostnadstaket i bostadstillägget höjs med minst 2 000 kronor i månaden för 2026, och att det därefter räknas upp årligen så att det följer den faktiska hyresutvecklingen.
Foto: Centre for Ageing Better via Pexels