Den 1 april 2026 höjdes bolånetaket till 90 procent, kontantinsatsen sänktes därmed till 10 procent av köpeskillingen och det skärpta amorteringskravet togs bort. Grundkravet på amortering finns kvar och styrs av belåningsgraden. Här är vad som gäller nu, vad du ska amortera på ett vanligt bolån, och varför debatten om reglerna inte är avslutad.
Det här ändrades den 1 april 2026
Reglerna om amorteringskrav och bolånetak samlades den 1 april 2026 i lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, som ersatte Finansinspektionens tidigare föreskrifter och allmänna råd. Bakgrunden beskrivs av regeringen, som ville sänka tröskeln in på ägarmarknaden utan att släppa kontrollen över hushållens skulder.
Två saker förändrades i praktiken:
| Före 1 april 2026 | Från 1 april 2026 | |
|---|---|---|
| Bolånetak (andel av bostadens värde) | 85 procent | 90 procent |
| Kontantinsats | 15 procent | 10 procent |
| Skärpt amorteringskrav | Fanns | Borttaget |
Det skärpta amorteringskravet var ett tilläggskrav som tvingade hushåll med stora lån i förhållande till inkomsten att amortera extra.
Amorteringskravet som är kvar
Grundregeln för amortering finns kvar och styrs av belåningsgraden, alltså hur stort lånet är i förhållande till bostadens värde. Kravet trappas i tre steg, och kolumnen längst till höger visar vad det blir på ett bolån på 2 000 000 kronor.
| Belåningsgrad | Amortering per år | På ett lån på 2 000 000 kronor |
|---|---|---|
| Över 70 procent | Minst 2 procent av det högsta kreditbeloppet | 40 000 kronor per år, drygt 3 300 kronor i månaden |
| Över 50 men högst 70 procent | Minst 1 procent av det högsta kreditbeloppet | 20 000 kronor per år, knappt 1 700 kronor i månaden |
| Högst 50 procent | Inget lagstadgat krav | Ingen amortering krävs |
Beloppen är enbart amorteringen. Ränta och avgifter tillkommer. Procentsatsen räknas dessutom inte på skulden som den ser ut i dag, utan på det totala kreditbeloppet när det var som högst efter den senaste värderingen. Amorteringsbeloppet krymper alltså inte i takt med att du betalar av.
Sjunker belåningsgraden till 70 procent eller lägre, till exempel efter några år av avbetalning, halveras kravet. En allmän prisuppgång på bostaden räcker däremot inte, eftersom belåningsgraden räknas på värdet vid förvärvet ända till dess att en omvärdering är tillåten.
Vid ett tilläggslån, alltså när en befintlig kredit utökas, får belåningsgraden vara högst 80 procent. Reglerna övervakas av Finansinspektionen, och regeringen har enligt lagen möjlighet att tillfälligt begränsa belåningsgraden ytterligare om läget på bostadsmarknaden skulle kräva det.
Ränteavdraget för bolån ligger fast: du får dra av 30 procent av ränteutgifterna upp till ett underskott på 100 000 kronor, och 21 procent på beloppet däröver. Fullt avdrag förutsätter dock att lånet uppfyller kraven på säkerhet och maximal belåningsgrad, vilket ett vanligt bolån med bostaden som säkerhet gör. Det framgår av Skatteverket. En vanlig missuppfattning är att de skärpta reglerna för lån utan säkerhet också skulle träffa bolån. Så är det inte, men för lån utan säkerhet är avdraget helt borta från och med inkomstår 2026.
Omvärdering av bostaden
Belåningsgraden beräknas normalt på det marknadsvärde som gällde när bostaden förvärvades, inte på ett senare och förhoppningsvis högre värde. Enligt lagen (2026:226) får en omvärdering som sänker amorteringen eller ökar låneutrymmet göras tidigast fem år efter förvärvet eller efter den senaste omvärderingen. Undantag gäller om bostadens värde förändras avsevärt av något annat skäl än den allmänna prisutvecklingen, till exempel en omfattande renovering. Det innebär att man inte kan räkna hem en allmän prisuppgång i förtid för att slippa amortera.
Argumenten för de nya reglerna
Förespråkarna menar att förändringen träffar rätt problem. Det var aldrig den löpande betalningsförmågan som stängde ute unga köpare, utan kravet på en stor kontantinsats. Genom att sänka insatsen från 15 till 10 procent kommer fler in på ägarmarknaden utan att bankernas kreditprövning försvinner. Att det skärpta amorteringskravet togs bort ses som ett sätt att befria hushåll med god inkomst men litet sparkapital från en avbetalningstakt som tärde hårt på vardagsekonomin.
Argumenten emot
Kritikerna varnar för att ett högre bolånetak i praktiken innebär att hushållen tillåts låna mer, vilket riskerar att driva upp både skuldsättning och priser. Om alla köpare får låna en större andel tenderar bostäderna att bli dyrare, och då är den sänkta tröskeln till liten hjälp. Att lätta på kraven i ett läge med redan höga hushållsskulder beskrivs av vissa som att flytta risk från dagens köpare till morgondagens, och till det finansiella systemet som helhet.
Vad reformen kan leda till
Reformen 2026 är på sätt och vis ett svar på den kritik som länge riktats mot de gamla reglerna, nämligen att de stängde ute unga snarare än att skydda dem. Men den underliggande spänningen är densamma som förr. Ju lättare det blir att låna, desto fler kommer in, men desto större blir också skulderna. Om de nya reglerna visar sig göra bostäder dyrare snarare än mer tillgängliga blir vinsten för förstagångsköparen kortlivad. Det är den avvägningen som håller debatten om amorteringskrav och bolånetak levande, och som avgör om reformen ses som ett steg mot en öppnare marknad eller mot ett nytt skuldberg.
Vanliga frågor
Vad är bolånetaket 2026?
Sedan 1 april 2026 får ett bolån uppgå till högst 90 procent av bostadens värde enligt lagen (2026:226) om begränsning av bostadskrediter. Kontantinsatsen är därmed minst 10 procent. Tidigare var taket 85 procent och insatsen 15 procent.
Slipper jag amortera på en nyproducerad bostad?
Under en tid, om du är först med att köpa den. Kreditgivaren kan medge att du inte amorterar alls under upp till fem år från tillträdet. Lättnaden finns för att priset i nyproduktion ofta är högt i förhållande till det begagnade beståndet.
Hur mycket får jag låna om jag utökar ett befintligt lån?
Vid ett tilläggslån får belåningsgraden vara högst 80 procent, alltså lägre än bolånetakets 90 procent vid ett köp.
Vad var det skärpta amorteringskravet?
Det var ett tilläggskrav som innebar att hushåll med bolån över 4,5 gånger bruttoårsinkomsten fick amortera ytterligare en procent per år. Det avskaffades den 1 april 2026 och gäller alltså inte längre.
Påverkar de nya reglerna ränteavdraget?
Nej. Ränteavdraget för bolån är oförändrat: 30 procent av underskottet upp till 100 000 kronor och 21 procent därutöver, förutsatt att lånet uppfyller kraven på säkerhet och maximal belåningsgrad. Det är lån utan säkerhet som drabbats. För inkomstår 2025 halverades avdraget för dem, och från och med inkomstår 2026 får du inget avdrag alls för ränta på blancolån, kortkrediter, överbryggningslån och lån av privatpersoner.
Foto: Tierra Mallorca via Unsplash
Senast faktagranskad: 18 augusti 2026